Innehåll
Tryckimpregnerad furu är det vanligaste och billigaste valet av trall till trädäck, medan värmebehandlat trä och komposit ger längre livslängd mot ett högre pris. Kostnaden per kvadratmeter kan skilja flera gånger om mellan alternativen. Räkna därför på hela livslängden, inte bara på inköpet.
Vilka trallalternativ finns och hur skiljer de sig?
De vanligaste valen är tryckimpregnerat virke, värmebehandlat trä, komposit och hårdträ. De skiljer sig främst i pris, underhåll och hur länge de håller. Priserna och livslängderna i tabellen är uppskattningar för själva trallen. Det verkliga utfallet beror på kvalitet, läge och skötsel.
| Alternativ | Uppskattat pris per m² | Underhåll | Uppskattad livslängd | Välj det här om … |
|---|---|---|---|---|
| Tryckimpregnerat virke | cirka 150–300 kr | Rengöring och olja eller lasyr vartannat till vart tredje år | 15–25 år | budgeten styr och du kan lägga en helg på underhåll då och då |
| Värmebehandlat trä | cirka 400–700 kr | Lite. Det grånar fint obehandlat men kan oljas för att behålla färgen | 20–30 år | du vill ha ett naturligt trä utan kemiskt skydd och med mindre jobb |
| Komposit | cirka 600–1 200 kr | Tvätt med vatten och borste, aldrig olja | 25 år eller mer | du vill slippa underhåll helt och kan betala mer från början |
| Hårdträ (till exempel ek eller tropiska arter) | cirka 700–1 300 kr | Olja årligen om färgen ska behållas | 25–40 år | du vill ha ett tätt, slitstarkt trä och accepterar höga materialkostnader |
Tryckimpregnerat virke håller längre än obehandlad furu eftersom skyddsmedlet pressas in i träet under tryck, vilket gör virket motståndskraftigt mot röta. Du väljer klass efter läge. Trall som ligger ovan mark med luftning under klarar sig med en lägre klass än virke som står i jord, till exempel stolpar. Vanliga dimensioner är 28 × 120 mm och 34 × 120 mm. Det finns också smalare trall som 22 × 95 mm, men den kräver tätare underlag. Den tjockare trallen tål större spann och känns stabilare att gå på.
Många tror att komposit är helt arbetsfritt. Den behöver inte oljas, men den blir het i direkt sol och kan få fläckar av fett som måste tvättas bort. Andra tror att tryckimpregnerat är ”giftigt” i vardagsbruk. Dagens skyddsmedel är framtagna för just den här användningen. Var försiktig med spill och kapbitar, som ska lämnas på återvinningscentral och aldrig eldas.
Vill du välja miljövänligt är värmebehandlat trä bäst. Det skyddas enbart genom upphettning och kan komposteras eller eldas när det tjänat ut. Hårdträ från tropiska skogar bör ha en certifiering som visar att det kommer från ansvarsfullt skogsbruk. Annars är ek eller lärk från närmare håll ett bättre val.
Vilket trall passar din användning?
Välj efter hur mycket däcket används, hur mycket underhåll du orkar och vilken budget du har:
- Om däcket används mycket, med barnfamilj, grill och möbler som flyttas, väljer du komposit eller hårdträ. De tål slitage utan att stickor släpper. Tryckimpregnerad trall i 34 mm är det billigare alternativet som ändå håller.
- Om du vill lägga minimalt med tid på underhåll väljer du komposit eller värmebehandlat trä som får gråna fritt. Tryckimpregnerat virke kräver återkommande behandling för att inte spricka och gråna ojämnt.
- Om budgeten är det som avgör väljer du tryckimpregnerat virke. Lägg hellre pengarna på bra bärlinor och skruv än på dyrare trall.
- Om däcket ligger i full sol i söderläge undviker du mörk komposit, som blir obehagligt varm att gå barfota på. Ljust trä är svalare.
- Om däcket ligger skuggigt och fuktigt väljer du ett material som tål fukt, och du lägger extra vikt vid luftning under däcket. Annars växer alger och mossa, och träet ruttnar snabbare.
- Om ytan är liten, till exempel ett däck vid ett växthus eller en sittplats i rabatten, blir prisskillnaden i kronor liten. Då kan du kosta på dig komposit eller hårdträ.
För bäst hållbarhet placeras trädäcket där vatten rinner undan och luft kommer åt undersidan. En lätt lutning bort från huset och en glipa på 5–8 mm mellan brädorna gör mer för livslängden än valet av trall. Markförhållandena skiljer sig en hel del mellan olika delar av landet, och på trädäck-guiden hos Hantverksproffset kan du läsa mer om att bygga trädäck.
Vad kostar de olika trallarna och vad får du för pengarna?
Tryckimpregnerat virke är det billigaste alternativet per kvadratmeter, medan komposit och värmebehandlat trä kostar mer från början. Över tid krymper skillnaden. Det beror på att det billiga alternativet kostar underhåll och byts tidigare.
Ett räkneexempel för ett däck på 20 m², baserat på mittvärdena i tabellen och bara för trallen, inte stomme eller arbete:
- Tryckimpregnerat: 225 kr × 20 m² = 4 500 kr. Lägg till olja eller lasyr för cirka 600 kr vart tredje år. Över 20 år blir det ungefär 6 gånger, alltså cirka 3 600 kr. Totalt blir det cirka 8 100 kr på 20 år.
- Värmebehandlat: 550 kr × 20 m² = 11 000 kr. Om du låter trallen gråna tillkommer i stort sett inget underhåll. Det blir cirka 11 000 kr på 25 år.
- Komposit: 900 kr × 20 m² = 18 000 kr. Rengöringsmedel ger en försumbar extrakostnad. Det blir cirka 18 000 kr på 25 år eller mer.
Räknat per år kostar tryckimpregnerat cirka 405 kr, värmebehandlat cirka 440 kr och komposit cirka 720 kr. Tryckimpregnerat vinner alltså även över tid, men bara om du gör underhållet själv. Anlitar du någon för att olja däcket kan värmebehandlat bli billigare.
Trallen är sällan den största posten. Bärlinor, plintar, skruv och arbete kan lätt kosta lika mycket som själva trallen.
Hur monteras trallen och vad gäller för underlaget?
Vad är en bärlina?
En bärlina är de liggande reglar som trallbrädorna skruvas fast i. Den bär hela däckets vikt vidare ner till plintar eller stolpar. Bärlinorna ligger vinkelrätt mot trallen, och avståndet mellan dem kallas centrumavstånd, mätt från mitten av en regel till mitten av nästa. Är avståndet för stort svajar och fjädrar trallen när du går på den, och brädorna kan slå sig. Därför styr bärlinorna valet av trall. Tunnare trall kräver tätare bärlinor, och komposit behöver i regel tätare avstånd än trä. Kontrollera alltid tillverkarens anvisning för just din komposit.
Dimensioner på bärlinor
Som tumregel används bärlinor i 45 × 145 mm eller 45 × 170 mm till en vanlig altan, med plintar ungefär var 1,5:e till 2:a meter. Ju längre avstånd mellan plintarna, desto högre regel behövs. För trall i 28 mm är ett centrumavstånd på cirka 600 mm vanligt. Med 34 mm kan du gå något glesare, och med 22 mm trall bör du gå tätare, runt 400 mm. Det här är riktvärden, inte hållfasthetsberäkning. Bygger du högt eller med långa spann bör du räkna på konstruktionen eller fråga en fackman.
För att bygga ett trädäck på en gräsmatta tar du bort grästorven där däcket ska ligga. Lägg sedan markduk och ett lager grus eller makadam så att marken dränerar och ogräs inte växer upp. Därefter ställer du plintar på fast underlag, lägger bärlinorna i våg och skruvar trallen. Det första steget, torven och underlaget, avgör om däcket står stadigt eller sätter sig. Hur långt du behöver gå med grunden beror på markens bärighet och däckets höjd, så kolla vad som gäller för just din tomt.
Lämna 5–8 mm mellan brädorna så att vatten rinner av och träet kan svälla. Använd rostfri eller varmförzinkad skruv, eftersom vanlig skruv rostar och missfärgar trallen.
För ett vanligt familjedäck är tryckimpregnerad trall i 34 mm det bästa valet i förhållande till pris och livslängd.
Vilken trall ska du välja?
Välj tryckimpregnerat virke om budgeten är låg och du accepterar underhåll. Välj värmebehandlat trä eller komposit om du vill ha lågt underhåll över tid. Hårdträ är bara värt priset om du verkligen vill ha dess utseende och täthet, eftersom det inte håller så mycket längre att det motiverar kostnaden för de flesta.
Oljar du gärna själv en helg vartannat år räcker tryckimpregnerat gott. Vill du aldrig behöva tänka på däcket igen lägger du pengarna på komposit eller värmebehandlat trä.
