Bergianska trädgården i Stockholm

Bergianska trädgården, vackert belägen vid Brunnsviken i Stockholm, är mycket mer än bara en plats för avkoppling och naturupplevelser. Den är ett historiskt och botaniskt nav där forskning, utbildning och allmän rekreation möts.

Trädgården erbjuder besökare en unik möjlighet att utforska en mängd olika växtarter från hela världen, samtidigt som den bär på en rik historia som sträcker sig över flera århundraden. Bergianska trädgården en del av Kungliga nationalstadsparken, och den har något att erbjuda för alla – från växtentusiaster och botaniker till de som söker lugn och ro.

Trädgårdens historia: från Bergielund till Bergianska

Bergianska trädgården har sitt ursprung i det som en gång var en privat trädgård, anlagd av bröderna Bengt och Peter Jonas Bergius under mitten av 1700-talet. Den ursprungliga platsen, känd som Bergielund, låg i det nuvarande Vasastan i Stockholm, ett område som då präglades av en lantlig karaktär. Bröderna Bergius, som var engagerade i vetenskap och botanik, skapade en trädgård som inte bara skulle tjäna estetiska syften utan även vetenskapliga.

Efter brödernas död 1791 testamenterades egendomen och trädgården till Kungliga Vetenskapsakademien, med syftet att driva den som en trädgårdsskola och försöksanläggning. Den förste ”Professor Bergianus”, Olof Swartz, ledde arbetet med att vidareutveckla trädgården, och det var början på en lång tradition av botanisk forskning och undervisning som lever kvar än idag.

Flytten till Frescati och utvecklingen

Under 1800-talet växte Stockholm, och området kring Bergielund blev alltmer urbaniserat. År 1885 tvingades trädgården flytta till sin nuvarande plats vid Frescati, då marken vid Karlbergsvägen skulle bebyggas enligt en ny stadsplan. Det var den dåvarande professor Bergianus, Veit Brecher Wittrock, som ansvarade för flytten och förvandlingen av trädgården till vad vi ser idag – en botanisk trädgård uppbyggd enligt vetenskapliga principer, med växterna ordnade efter deras släktskap och geografiska ursprung.

Den nya platsen vid Frescati, med sitt kuperade landskap och närhet till Brunnsviken, skapade en naturlig och vacker miljö för att fortsätta utvecklingen av trädgården. Under Wittrocks ledning lades grunden för de systematiska kvarteren och de slingrande promenadvägarna som idag präglar området.

Byggnaderna i Bergianska trädgården

Bergianska trädgården är hem för flera viktiga byggnader som alla spelar en central roll i trädgårdens funktion och historia. Under 1900-talet byggdes flera av dessa byggnader, som idag både bevarar och presenterar olika delar av trädgårdens samlingar.

• Gamla orangeriet: Byggt för tropiska växter men idag omvandlat till restaurang och café, där tillfälliga utställningar också hålls.
• Victoriaväxthuset: Uppfört år 1899-1900 för att hysa jättenäckrosen Victoria regia, en imponerande byggnad i glas och järn, där besökare kan beundra en av trädgårdens mest fascinerande växter.
• Edvard Andersons växthus: Ett relativt nytt tillskott som invigdes 1995, uppfört för att visa växter från medelhavsområdet, regnskogen och öknarna. Växthuset är resultatet av en donation från grosshandlare Edvard Anderson, som efter sin död 1936 testamenterade pengar för att skapa en vinterträdgård.

Byggnaderna i trädgården spelar en avgörande roll för att bevara och visa upp Bergianskas rika botaniska arv, och erbjuder både besökare och forskare möjlighet att utforska en mångfald av växtarter i en inspirerande miljö.

Victoriaväxthuset – hem för jättenäckrosen

Victoriaväxthuset är en av Bergianska trädgårdens mest ikoniska byggnader. Det uppfördes år 1899-1900 under ledning av professor Veit Brecher Wittrock och arkitekten Ivar Örtendahl. Syftet med växthuset var att husera jättenäckrosen Victoria regia, en imponerande vattenväxt som först upptäcktes i Sydamerika i början av 1800-talet och fick sitt namn efter den brittiska drottningen Victoria.

Victoriahuset, med sin karakteristiska kupolform och sin damm omgiven av tropiska växter, skapar en känsla av regnskog med sitt varma och fuktiga klimat. Här kan besökarna beundra de enorma bladen av jättenäckrosen, som kan bli upp till 2,5 meter i diameter och bära vikten av en liten person om de belastas rätt. Blommorna, som slår ut på natten, lockar pollinerare med sina vita och rosa färger.

Förutom jättenäckrosor odlas här andra tropiska vattenväxter som indisk lotus, papyrus och mangroveträd, vilket gör Victoriahuset till ett tropiskt paradis mitt i Stockholm. Denna del av Bergianska trädgården lockar både växtintresserade och familjer som vill uppleva något unikt och exotiskt.

Edvard Andersons växthus – en resa genom världens klimat

Edvard Andersons växthus är ett av de mest fascinerande inslagen i Bergianska trädgården. Växthuset invigdes 1995 och är en central del av trädgården, där besökare kan göra en botanisk resa genom olika klimat och växtmiljöer.

Här finns växter från allt från medelhavsområdet till regnskogar och torra öknar, och växthuset erbjuder en möjlighet att upptäcka växternas mångfald året runt. Det är ett levande bevis på den donation som grosshandlare Edvard Anderson gjorde 1936, med syftet att skapa en vinterträdgård där växter från medelhavsklimat och liknande områden skulle visas.

Inuti växthuset finns olika sektioner som speglar världens klimat och flora:

• Medelhavsrummet: Här möts besökare av doften av lavendel, rosmarin och cistrosor. Växterna är typiska för det hårda klimatet med långa, varma somrar och milda vintrar, och hallen erbjuder en liten trädgård inspirerad av antikens ideal.
• Kalifornienrummet: I denna avdelning kan man uppleva växtligheten från Kaliforniens torrare chaparral- och ökenområden. Här finns karakteristiska arter som saguarokaktusar och boojum-träd.
• Regnskogsrummet: Med frodig grönska, höga trädormbunkar och epifyter som slingrar sig uppåt, ger regnskogsrummet en inblick i de tropiska regnskogarnas värld. Här växer också nyttoväxter som kaffe, te och kakao.
• Australienrummet: Detta område visar växter från den unika floran i sydvästra Australien, där värmeböljor och bush-bränder är vanliga. Här hittar man arter som är specifikt anpassade till dessa extrema förhållanden, såsom grästrädet och de blommande buskarna.

Edvard Andersons växthus är en viktig del av Bergianska trädgården, inte bara för dess botaniska samlingar utan även för den inspiration och kunskap det erbjuder besökarna. Det ger en förståelse för hur växter anpassar sig till olika klimat, och hur dessa ekologiska system fungerar på olika platser i världen.

Botaniska samlingar och växternas släktskap

En av de mest framstående aspekterna av Bergianska trädgården är dess botaniska samlingar, där växterna presenteras på ett sätt som speglar deras släktskap och geografiska ursprung. Trädgården är inte bara en plats för att visa upp växternas skönhet, utan även ett levande museum där växternas evolution och biologiska samband kan studeras.

I den systematiska avdelningen är växterna ordnade efter hur de är släkt med varandra, vilket gör det lättare för besökarna att förstå de genetiska relationerna mellan olika arter. Här kan man till exempel se hur nära besläktade arter inom rosväxtfamiljen står placerade bredvid varandra, vilket ger en intressant inblick i växternas utveckling.

I växtgeografiska områden som avdelningarna för Öland och Gotland, Medelhavet och andra klimatzoner, ordnas växterna efter sin geografiska härkomst. Dessa avdelningar ger besökarna en chans att se hur olika växtsamhällen formas av sin miljö och anpassar sig till de lokala förhållandena.

Trädgården har även en örtgård och köksväxtland, där medicinalväxter och nyttoväxter odlas. Här kan man lära sig om hur växter genom historien använts för medicinska och kulinariska ändamål, och få inspiration till odling av egna kryddor och grönsaker.

Trädgårdsavdelningar

Bergianska trädgården är hem för flera specialanlagda områden som erbjuder unika upplevelser för besökarna. Två av de mest populära är Japanska dammen och Rododendrondalen, som båda skapats med fokus på estetik och naturupplevelser.

Japanska dammen anlades 1991 till Bergianska stiftelsens 200-årsjubileum och är utformad enligt traditionell japansk trädgårdskonst. Dammen och dess omgivande växtlighet skapar ett miniatyrlandskap som ska ge känslan av en glänta i skogen, med noggrant valda växter och stenar som förstärker denna naturnära atmosfär. Här kan besökarna uppleva lugnet och harmonin i en japansk trädgård och kanske få en stunds stillhet i den annars livliga storstadsmiljön.

Rododendrondalen, å andra sidan, erbjuder en explosion av färger från slutet av maj till mitten av juni, när de cirka 70 olika rododendronarterna blommar. Dalen, som ligger i en liten sänka mot Brunnsviken, är ett favoritställe för de som vill njuta av rododendronblommornas prakt, tillsammans med andra arter från ljungväxtfamiljen som klockbuskar och kalmia. Promenaden genom denna dal erbjuder en rogivande upplevelse och är ett måste för alla som besöker trädgården under vår- och försommaren.

Bergianska trädgårdens många specialavdelningar gör det till en plats där man alltid hittar något nytt att upptäcka, oavsett årstid. Trädgården är en blandning av vetenskap och konst, där både forskare och besökare kan njuta av naturens mångfald och skönhet.

Vem är Professor Bergianus?

Titeln Professor Bergianus är en hederstitel som har getts till den person som ansvarar för Bergianska trädgården och den vetenskapliga verksamhet som bedrivs där. Denna titel har funnits sedan bröderna Bengt och Peter Jonas Bergius testamenterade trädgården till Kungliga Vetenskapsakademien 1791, och det fastslogs i testamentet att en professor skulle leda trädgårdens verksamhet.

Den första personen som fick bära titeln var Olof Swartz, som var botaniker och en av Sveriges mest framstående vetenskapsmän under 1700-talet. Hans roll som Professor Bergianus var att vidareutveckla trädgården som en plats för forskning och utbildning, och sedan dess har titeln förts vidare genom historien till andra framstående botaniker och forskare.

Professor Bergianus har en central roll i att leda trädgårdens arbete med forskning, bevarandet av botaniska samlingar och dess offentliga verksamhet. Titeln markerar en stark koppling till trädgårdens vetenskapliga rötter, och den person som innehar denna position har alltid varit djupt involverad i den botaniska forskningens framsteg.

Professor Bergianus genom historien:

1. Olof Swartz (1791–1818)
   – Förste Professor Bergianus och botaniker. Swartz spelade en nyckelroll i att etablera Bergianska trädgården som en forskningsinstitution.
2. Johan Emanuel Wikström (1823–1856)
   – Botaniker och läkare. Han bidrog till att bygga upp trädgårdens samlingar och undervisningsverksamhet.
3. Nils Johan Andersson (1857–1879)
   – Botaniker och forskningsresande. Han var särskilt känd för sina botaniska expeditioner till Sydamerika.
4. Veit Brecher Wittrock (1879–1914)
   – Botaniker och trädgårdsarkitekt. Han var ansvarig för flytten av trädgården till Frescati och för utformningen av den moderna Bergianska trädgården.
5. Robert Fries (1915–1944)
   – Botaniker med fokus på systematisk botanik och biogeografi. Han bidrog till att utöka trädgårdens växtsamlingar.
6. Carl Rudolf Florin (1944–1965)
   – Expert på fossilväxter och växternas utveckling. Han moderniserade trädgårdens forskningsinriktning.
7. Måns Ryberg (de facto 1966–1983)
   – Hans tid präglades av en stark utveckling inom trädgårdens vetenskapliga arbete och samlingar.
8. Bengt Jonsell (1983–2001)
   – Botanist och expert på nordiska flora. Under hans tid växte trädgårdens betydelse som en plats för internationell forskning.
9. Birgitta Bremer (2002–nuvarande)
   – Den nuvarande Professor Bergianus, känd för sitt arbete inom växternas släktskap och systematik. Hon leder trädgården in i framtiden med fokus på modern botanisk forskning.

Forskning och utbildning

Bergianska trädgården har sedan sin grundläggning varit en plats för vetenskap och forskning, och detta arv lever starkt vidare än idag. Trädgården fungerar som en viktig resurs för både Stockholms universitet och Kungliga Vetenskapsakademien, som tillsammans förvaltar och utvecklar dess verksamhet. Här bedrivs forskning inom botanik, ekologi och miljövetenskap, och trädgården används ofta som ett levande laboratorium för studier av växters biologi och ekologi.

En viktig del av verksamheten är utbildning. Trädgården är en plats där studenter från Stockholms universitet får praktisk erfarenhet i botanik och trädgårdsskötsel, och den erbjuder även forskare från hela världen en plats att studera växter i en unik miljö. Förutom universitetets akademiska program finns också möjligheter för allmänheten att delta i utbildande aktiviteter, som guidade turer, föreläsningar och workshops om allt från växtbiologi till trädgårdsodling.

Bergianska trädgården bidrar även till den pågående forskningen om klimatförändringarnas påverkan på växter. Genom att studera hur växter anpassar sig till förändringar i temperatur och nederbörd, bidrar trädgården till förståelsen av hur olika växtarter kan överleva i framtida klimatförhållanden. Detta gör Bergianska trädgården till en ovärderlig resurs för både nuvarande och kommande generationer av forskare och studenter.

Rekreation och besöksupplevelser

Trots sitt starka fokus på forskning och utbildning är Bergianska trädgården även en plats för rekreation och avkoppling. Trädgården är öppen för allmänheten året runt och erbjuder en mängd olika upplevelser för besökare, oavsett om du är intresserad av botanisk kunskap eller bara söker en plats för lugn och ro.

De anlagda gångvägarna slingrar sig genom hela trädgården, och det finns många ställen att stanna till på för att njuta av utsikten över Brunnsviken eller beskåda de imponerande växtsamlingarna. Under varma sommardagar är det en perfekt plats för en picknick, medan vintern erbjuder skridskoåkning på den frusna Brunnsviken för de som söker utomhusaktiviteter.

För familjer är Bergianska trädgården ett populärt utflyktsmål, där barnen kan lära sig om växter och djur samtidigt som de utforskar de olika tematrädgårdarna. De två stora växthusen, Edvard Andersons växthus och Victoriahuset, erbjuder en spännande inblick i exotiska växtmiljöer som annars inte är möjliga att uppleva i Sverige.

Avslutning

Bergianska trädgården är inte bara en botanisk trädgård, det är en plats där forskning, utbildning och rekreation möts på ett unikt sätt. Från sin långa historia som en del av Stockholms vetenskapliga och kulturella arv, till sin moderna roll som ett centrum för botanisk forskning och en plats för avkoppling, har trädgården mycket att erbjuda för alla typer av besökare.

För den vetgirige erbjuder trädgården en djupdykning i växternas värld, där allt från släktskap mellan arter till växtgeografiska fördelningar kan studeras. För den som söker en stunds stillhet erbjuder trädgårdens vackra omgivningar och lugna miljö en perfekt tillflyktsort från stadens brus.

Bergianska trädgården är en oas i Stockholms utkant som lockar såväl forskare som familjer, och med sitt fokus på både vetenskap och allmänhetens intresse fortsätter den att vara en plats för inspiration, lärande och njutning.