Blomstergården var en av sydöstra Sveriges mest ikoniska trädgårdsanläggningar under andra halvan av 1900-talet. Belägen cirka 10 kilometer väster om Eringsboda, i norra Blekinge, lockade den under flera decennier tusentals besökare.
Med sina välskötta trädgårdar och natursköna miljöer blev den ett populärt resmål för både lokalbefolkning och långväga gäster. Trädgården blev känd som en plats för rekreation och inspiration, och den spelade en viktig roll för den lokala turistnäringen.
Verner Svensson – visionären bakom Blomstergården
Blomstergården grundades av Verner Svensson i början av 1940-talet. Med sin passion för trädgårdskonst och landskapsdesign skapade Svensson en plats som snabbt blev omtalad för sin skönhet och sitt unika uttryck. Han utvecklade Blomstergården genom åren, vilket gjorde den till en betydelsefull attraktion för både trädgårdsentusiaster och allmänheten.
Svenssons drivkraft och engagemang resulterade i en anläggning som växte i popularitet med varje säsong. Hans kombination av exotiska och inhemska växtarter, tillsammans med noggrant planerade gångar och arrangemang, skapade en harmonisk plats som tilltalade alla som besökte området.
Blomstergårdens storhetstid under 1960- och 1970-talet
Blomstergården nådde sin topp som turistattraktion under 1960- och 1970-talet, när den var en av de mest välbesökta trädgårdsanläggningarna i sydöstra Sverige. Människor från hela landet, och till och med utanför Sveriges gränser, reste för att uppleva trädgårdens blomstrande prakt. Under denna tid blev Blomstergården ett nav för turistnäringen i regionen.
Under dessa år var Blomstergården särskilt uppskattad för sin:
- Stora variation av växtarter, både exotiska och inhemska
- Välskötta gångstigar och rogivande miljöer
- Populära sociala evenemang, som drog besökare från hela landet
- Bidrag till den lokala ekonomin, genom att attrahera turister och skapa arbetstillfällen
Blomstergården blev mer än bara en plats för naturupplevelser – den blev ett kulturellt landmärke och ett levande konstverk, där varje detalj bidrog till att skapa en unik och minnesvärd upplevelse för alla besökare.
Renovering och återöppning av Blomstergården
Efter att Blomstergården hade haft en framgångsrik period under 1900-talet, började intresset och besöksantalet avta. Trädgården hade under åren blivit sliten och behövde omfattande underhåll. Efter flera omgångar av stängningar öppnade Blomstergården återigen sina portar för allmänheten sommaren 2010, efter att ha genomgått en omfattande upprustning. Denna renovering syftade till att återställa trädgården till sin forna glans och locka nya besökare.
Under renoveringen satsade man på att förbättra både de fysiska strukturerna och växtsamlingarna. Besökarna möttes återigen av vackra blomsterarrangemang och den unika atmosfär som gjort trädgården så populär. Återöppningen väckte stor entusiasm bland både gamla och nya besökare, och trädgårdens framtid såg återigen ljus ut.
Stängning och orsakerna bakom
Trots den lyckade återöppningen 2010 var Blomstergården tvungen att stänga igen 2014. Flera faktorer låg bakom beslutet att återigen slå igen trädgården. Den främsta orsaken var ekonomiska svårigheter. Trots den initiala framgången efter renoveringen, var intresset från allmänheten inte tillräckligt stort för att täcka de kostnader som krävdes för att driva och underhålla anläggningen. De höga kostnaderna för att hålla trädgården i gott skick, i kombination med ett minskat antal besökare, gjorde det svårt att få ekonomin att gå ihop.
Ytterligare en anledning var det ökade underhållsbehovet. Även efter renoveringen krävdes det kontinuerligt arbete och investeringar för att hålla trädgården i sin bästa form. Resurserna för detta var dock begränsade, och utan tillräckliga medel blev det omöjligt att fortsätta verksamheten på lång sikt.
Stängningen 2014 markerade slutet på ännu en era för Blomstergården. Trots sina många år som en blomstrande turistattraktion och sin kulturella betydelse, blev ekonomiska och praktiska utmaningar för stora för att anläggningen skulle kunna fortsätta i samma skala.
Orsaker:
- Ekonomiska svårigheter: för få besökare för att täcka kostnaderna.
- Höga underhållskostnader: trädgården krävde kontinuerligt arbete och investeringar.
- Minskande intresse: besöksantalet minskade trots renoveringen.
- Begränsade resurser: brist på medel för att driva och underhålla anläggningen.